Vad fan hände? Trodde det var du och jag.

Okej. Seriöst. Min plan var att denna blogg inte skulle vara personlig men jag klarar inte av det. Du springer runt i mina tankar som en maratonlöpare som aldrig kommer i mål. Man brukar säga att det du inte får, det är det man vill ha. Du lämnade mig. Och nu är du det enda jag vill ha.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0